Ted – För kärlekens skull
Premiär 3 januari 2018

Denna film, baserad på Ted Gärdestads liv, rumlar runt i artistens liv och lider av vad jag brukar kalla biografifilms-sjukan. Att den har goda intentioner, att hylla en älskad svensk artist, råder det inga tvivel om men som med så många andra biogafifilmer så reducerar den ett komplext verkligt liv till på vissa sätt exploaterande underhållning som inte hittar helt rätt balans mellan verklighet och fiktion. Om man kan se bortom denna åkomma så finns det en del att hämta i Ted, både vad det gäller humor och drama. De många svenska kändisrollfigurerna som, kortare eller längre, figurerar är oftast roliga karikatyrer av verkliga personer, vi får t.ex. se Björn Borg, Povel Ramel och ABBA. Gärdestads sista utbyte med Borg i filmen, ungefär ”hoppas det blir något stort av dig också”, är ett bra exempel på filmens ofta charmiga humor. Skådespeleriet är överlag bra med en fin insats av Adam Pålsson i titelrollen och Peter Viitanen som Teds bror Kenneth. Relationen mellan bröderna står i centrum i filmen och kärleken och bandet mellan dem ger upphov till en del gripande scener. Gällande rollfiguren Lotta Ramel så görs hon bra av Happy Jankell med den roliga detaljen att Lottas mamma spelas av ingen annan än den verkliga Lotta, fiktion och verklighet smälts i detta fall samman på sätt som ger ett intressant meta-lager. För mig pendlar Ted – För kärlekens skull mellan en 2:a och en 3:a i betyg men det som binder samman den ojämna helheten och höjer betyget är den eleganta användningen av Gärdestads vackra låtar, låtar som gör att minnet av personen Ted Gärdestad kommer att leva kvar länge i den svenska folksjälen.

Martin Memet Könick


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...