ingentinallting

Ingenting och allting
Premiär 9 juni 2017

Ung kärlek med komplikationer är vad vi bjuds på i Ingenting och allting när vi får följa Maddy som på grund av en sjukdom inte har kunnat lämna sitt steriliserade hus sedan hon var väldigt liten. Det verkar ha gått rätt bra under en längre tid, även om längtan efter havet och att leva ett normalt liv har varit stor, men när det flyttar in en snygg kille i grannhuset så kickar hormonerna igång. Hennes överbeskyddande mamma till doktor får helt nya problem att brottas med för att hålla henne inlåst. Manuset, baserat på Nicola Yoons YA-roman med samma namn, är svagt och alla händelseförvecklingar går att gissa långt före de utspelar sig på duken framför en. Det, tillsammans med en oinspirerat generisk regi, gör att Ingenting och allting blir en sövande övning som verkar hålla på i en evighet trots den relativt korta speltiden. Vad som räddar filmen från att helt kollapsa är Amandla Stenberg, i huvudrollen är hon charmerande med ett sprudlande trovärdigt uttryck som får oss att engagera oss i rollfigurens öde. Ingenting och allting blir mest som det första ordet i titeln, ingenting utöver en film som främst kommer att nämnas som ett tidigt steg mot stjärnhimlen i Stenbergs biografi, en sådan film som folk kommer ihåg att de kanske har sett men inte kommer ihåg ett skvatt av.

Martin Memet Könick


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...