Handmaiden

The Handmaiden
Premiär 27 januari 2017

Park Chan-wook leker med berättarstrukturen som om den vore en rubiks kub i denna berättelse om en tjänarinna som tar anställning hos en excentrisk arvtagerska, för varje del av filmen får vi ny information som ändrar vår syn på rollfigurerna och handlingen. Detaljer och motiv blir klarare när vi får se samma skeenden från olika synvinklar, likt när man öppnar upp en babushka-docka så är varje episod av filmen snarlik men tar avgörande steg mot en konkret kärna. Det är en delikat lek med narrativ som hanteras med fingertoppskänslig finess av en regissör som har en gedigen och allomfattande förståelse för filmmediet. Det finns en hotfull atmosfär som genomsyrar filmen och skapar en tät spänning samtidigt som berättartekniken är lekfullt charmig på sätt som gör att filmen blir rolig att titta på. Erotik och perversion spelar en betydande roll för att föra handlingen framåt, till skillnad från filmer där sex och nakenhet används på exploaterande sätt för att chockera så har varje nakenbild eller förekomst av lekar med sexuellt begär här en mening som är nödvändig för att förmedla historien på bästa sätt. The Handmaiden är en snygg uppvisning i stilsäkert filmskapande som engagerar uppmärksamheten till 100 procent och ger oss en succession av detaljrikt vackra bilder med intelligenta kompositioner.

Martin Memet Könick


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...