sauls son

Sauls son
Premiär 12 februari 2016

Sauls son är en lång ångestresa som alla borde åka på, så att den där ofta upprepade frasen om att ”aldrig glömma” vad som hände i koncentrationslägren under andra världskriget för alltid stannar i vårt kollektiva medvetande. Med en fantastisk användning av ljud, som lägger obehagsnivån precis rätt, och ett nervigt förstapersonsperspektiv så får vi följa Saul, en av de fångar som används av nazisterna för att effektivt ha ihjäl andra fångar i gaskammare, och hans avgrundslöst mörka vardag och kamp för att ge en pojke en värdig begravning. Filmens första scen träffar som ett knogjärnsförstärkt slag i magen, så hårt att en inte reser sig förrän filmens sista bilder försvunnit och det återigen finns utrymme för ett djupt andetag och en chans att föra tankarna åter mot ljuset. Sauls son är fysiskt och psykiskt jobbig att titta på men ger en beständig och viktig bild av ett av historiens vidrigaste påhitt. Att vi människor kan behandla varandra på detta sätt är nästintill ofattbart och därför måste det finnas filmer som Sauls son, filmer som gör att ingen kan blunda och gå med på mörka krafters lögner om att dessa saker inte har hänt. Använd ilskan du känner efter filmen för att se till att ingen någonsin glömmer det som filmen berättar om, det är endast tillsammans vi kan se till att nazismen aldrig får ett ordentligt fäste igen. Sauls son är en av årets allra nödvändigaste och starkaste filmupplevelser.

Martin Memet Könick


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...