The Force Awakens

Star Wars: The Force Awakens
Premiär 16 december 2015

Jag var inte född när den första Star Wars-filmen hade premiär för nästan 40 år sedan men de tre första filmerna präglade min barndom, jag satt och tittade på dem om och om igen, lekte med gubbar och införskaffade all annan merchandise jag kom över. Sedan dess har kärleken på vissa sätt dött, mycket på grund av de två första uppföljarnas (prequelsen) uselhet. Men Star Wars-gubbarna ligger kvar i något förråd och en liten låga har alltid brunnit i mitt hjärta, någonstans i nostalgins inre vrår. En låga som medan jag ser The Force Awakens blossar upp till en brinnande eld.

Jag ska inte avslöja något om handlingen, ni vet alla vad det rör sig om, förutom att många av de gamla rollfigurerna och skådespelarna, från original-trilogin, är tillbaka (det är ändå omöjligt att inte veta om en inte levt under en sten det senaste halvåret). Det är fullständigt fantastiskt att se dessa rollfigurer komma till liv igen på den stora duken och det märks att regissören J.J. Abrams, och många andra av människorna bakom filmen, har upplevt samma kärlek som fansen till original-trilogin i barn- och/eller ungdomen. Borta är George Lucas och hans sorgliga sablande av den episka rymdberättelse han själv startade.

Om en skulle vilja klaga så går det att kritisera att det är nostalgi som främst gör att filmen är så bra, att det är Han Solo, Chewbacca och resten av de välkända ansikten som skiner starkast i filmen och står för de flesta av de härliga rysningarna i nacken. Det går också att klaga på hur filmen lämnar alldeles för många frågor obesvarade genom sin position som första del i en serie, som vi inte kommer att få se avslutningen på förrän om ett bra tag (åtminstone två huvudfilmer och några spinoffs).

Men då bortser man från faktumet att de nya rollfigurerna, speciellt nya skurken Kylo Ren (Adam Driver), introduceras och fungerar så bra att de har alla möjligheter att ta över stafettpinnarna om och när de gamla rollfigurerna inte längre kan utnyttjas i samma utsträckning som här. Vad det gäller ”del i serie”-sjukan så är det lite störigt men inte mer än vad det gäller någon annan film-franchise (om man inte räknar att det i detta fall är jobbigare att vänta eftersom man är mer spänd på att se vad som kommer att hända än i många andra fall). Filmens struktur är väldigt lik A New Hope, på hyllande snarare än härmande sätt, vilket bådar gott inför kommande delar i nya trilogin.

The Force Awakens är precis den injektion, av nytt blod och nostalgi, som behövs för att rädda Star Wars rykte och säkra att den ikoniska filmserien kommer att behålla en speciell plats i barns, ungdomars och vuxnas hjärtan i, åtminstone, 40 år till.

Martin Memet Könick
Följ Martin på twitter


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...