Gentlemen

Gentlemen
Premiär 5 december 2014 / SF Bio, Spegeln Malmö, Kino Lund m.fl.

Gentlemen är en välspelad dramathriller som involverar med intriger som i slutändan blir för inneslutna för att filmen ska nå riktigt höga höjder.

Filmen är baserad på Klas Östergrens populära roman, från 1980, med samma namn och författaren står själv för manuset. Balansen mellan att behålla stämningen från boken och döda darlingar som inte får plats fungerar inte fullt ut. Det är en bra adaption, som på många sätt ger en känsla av romanen plus den kontext som har uppstått i och med att år har passerat och att uppföljarromanen Gangsters släpptes 2005, men för de som inte har läst boken så kan det nog bli svårt att hänga med i alla händelseförvecklingar. Det snabba tempot och den intrikata berättarstrukturen gör att filmen och publiken aldrig får tid att andas.

Några av dessa problem kan tillskrivas att Gentlemen också, vid senare tillfälle, kommer att visas som tv-serie, tillsammans med Gangsters. Jag är inget fan av sådana här strategier och tror att det komprometterar framförallt filmen men också serien. Att som filmskapare ha två format i åtanke under inspelningen gör det svårare att koncentrera sig på att få fram den optimala versionen. I klipprummet blir det inte lätt att få ner det inspelade materialet till en film som fungerar oavsett förkunskaper eller intentioner att se efterföljande versioner. Det riskerar att publiken en känsla av att något fattas och att det kanske är bättre att vänta på den längre versionen.

Men med de invändningarna bakom oss så finns det mycket underhållning att hitta i Gentlemen. Stockholms- och Södermalmsskildringarna är fina och filmens diffusa men intressanta antydningar till kritik mot prominenta svenska personer och institutioner har samma eggande känsla som den i regissören Mikael Marcimains Call Girl. Handlingen och atmosfären landar någonstans mellan verklighet och myt, precis som det ska vara i en alkoholdimmig fiktionsbiografi som denna. Marcimains regi är polerat snygg och utstrålar en stilsäkerhet som ger filmen en auteur-patina utan att distrahera från berättelsen.

Men om det finns något som verkligen är fem av fem i denna berättelse om den fiktiva Klas Östergrens relation till de mystiska bröderna Leo och Henry Morgan så är det David Denciks skådespeleri. Som Henry Morgan är han en uppenbarelse och cementerar sin plats som en av de absolut bästa, nu verksamma, skådespelarna i Sverige och världen. David Fukamachi Regnfors och Ruth Vega Fernandez, som Klas och Greta, är okej men bleknar i jämförelse. Sverrir Gudnason, som Leo, lyckas däremot göra rollfiguren till sin egen. Ibland verkar han existera i sin egen lilla film, men det passar rollfigurens utanförskap och varje scen med Gudnason smakar lika gott som en redan god maträtt som förgylls med precis rätt mängd fingersmulad havssalt.

Gentlemen är, om man glömmer vad den är baserad på och hur eventuella senare versioner kommer att se ut, en fascinerande film full av läckerheter som gör att man lätt kan ha överseende med att helheten är lite av en punkgryta till film.

Martin Memet Könick
Följ Martin på twitter


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...