Tracks

Tracks / SF Bio m.fl.
Premiär 13 juni 2014

Nej, detta är inte en film om Kaj Kindvall. Tracks berättar istället den sanna historien om Robyn Davidson, baserad på hennes bok med samma namn, och hennes 3000 km långa resa genom den australiensiska öknen, tillsammans med hennes trogna hund och fyra kameler. Vi bjuds på oerhört vackra bilder och en del samhällskritik utan att det riktigt bränner till varken när det gäller dramatik, romantik eller spänning.

Det ord som bäst beskriver filmer av regissören John Curran (The Painted Veil, We Don’t Live Here Anymore, Stone) är ”svala”, hans regi lyckas aldrig komma rollfigurerna riktigt nära. En sådan här distanserad blick kan vara fördelaktig ibland, och har även varit så i vissa av Currans filmer, men här drar det ifrån och hindrar filmen från att nå ännu högre betygshöjder. Curran är mer intresserad av att visa bilder på Davidsons slitna kropp än att försöka förklara hennes drivkraft och motivationer.

Tracks är långt ifrån en dålig film, fotot är t.ex. oerhört snyggt, men det finns så mycket intressant i filmen som bara berörs flyktigt. Ämnen som rasism (mot aboriginer) och feminism är närvarande men får finna sig i att hamna i bakgrunden till fördel för ytterligare en vacker sekvens med ökenvandring eller motsol. Att ämnena finns där är positivt men den där gnagande känslan av att narrativets potential inte utnyttjas till fullo släpper aldrig.

Att citatet “And there are new kinds of nomads, not people who are at home everywhere, but who are at home nowhere. I was one of them”, som är det första vi får se i filmen, säger mer om personen Davidson än något annat vi får se i bild säger en del om hur filmen misslyckas med att porträttera en verklig person. Bortser man från det så fungerar filmen dock, som underhållande fiktion med andra fördelar än verklighetsförankring.

Mia Wasikowska är bra i huvudrollen och har tillräckligt med tyngd för att uttrycka både den styrka och den sårbarhet som hennes rollfigur genomsyras av. Adam Driver (nu mest känd från Girls men snart världskänd för sin roll i nya Star Wars) pendlar passande mellan att vara störig och stöttande i rollen som fotografen som möter upp med Robyn ibland (för att ta foto för deras artikel i National Geographic, vars popularitet la grunden för den senare boken och denna film).

Filmens starkaste scen är tårframkallande och perfekt visualiserad (jag vill inte spoila detaljerna men ni kommer att fatta) och när Tracks är bra så är den riktigt bra, tyvärr så finns det också partier som känns upprepande och utdragna. I slutändan är det en film som är sevärd och genomgående snygg utan att bli så relevant och slagkraftig som den hade kunnat vara.

Martin Memet Könick
Följ Martin på twitter


Distribution: NonStop Entertainment.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...