sandraFoto: Sally Wahlstedt.

Hur är det att gå från att vara rikskänd bloggare till att bli författare? Sandra Beijer har sedan 2005 drivit en av Sveriges mest kända bloggar Niotillfem. I år gav hon ut sin debutroman Det handlar om dig. Konstpretton träffade Sandra Beijer när hon var på sin första boksignering i Malmö.

Vilken inverkan har din blogg Niotillfem haft på boken?
– Jag kanske inte hade skrivit en bok om tonåren om inte så många av mina läsare hade varit tonåringar. Jag hamnar i den världen genom alla kommentarer och mail jag får av mina läsare. Omedvetet influeras man väl av det. Sedan har jag väl en grej för tonåren också, men det fanns tidigt en bild i mitt huvud av att bloggläsarna skulle vara bokens läsare. Bloggen har varit en väg in i annat skrivande. När jag började skriva för Sofies mode och fick min Aftonbladet-mailadress kändes det stort. Det kan låta gammeldags men jag tror jag behövde den sortens erkännande för att komma igång med boken.

Oroar du dig ibland över att bli varumärket Sandra Beijer? Att du måste skriva om ämnen som är typiska för bloggen, som t.ex. tonårskärlek och dekadens så att folk inte blir besvikna?
– Jag tror snarare att det hjälper väldigt mycket. Jag har jobbat många år i reklambranschen och är bra på att lokalisera mig i den världen. Jag måste nästan se mig som ett varumärke för att veta vad jag ska tacka ja och nej till. Om jag skriver en bok till, som jag försöker göra, så vet jag att jag absolut inte får skriva något som liknar Det handlar om dig. Jag vill inte nischa in mig i ett hörn, bli som en sådan där skådespelare som bara gör romantiska komedier. Jag har förändrats mycket under åren jag har bloggat, i början hade jag alltid rosetter och puffiga klänningar men det har jag lämnat nu. Även om jag kan se mig själv som ett varumärke så måste varumärket utvecklas med mig för att det ska fortsätta vara intressant.

Nyligen drog du och ett gäng andra bloggare igång ett blogguppror och motsatte er pressen på att ständigt vara en förebild som offentlig kvinna. Tänkte du på det när du skrev boken?
– Jag bestämde mig för att skita fullständigt i det. Det är typiskt för kvinnorollen att en ska vara en perfekt förebild i alla mallar. Som man kan en vara vettig och politisk i en nisch, det räcker. Många har en ytlig bild av mig, att jag bara är gullig och snäll. Det finns en poäng i att boken är rosa och gullig utanpå och inuti super hon och kräks. Jag gillar den kontrasten. Ungdomsböcker tenderar att bli moraliserande, men jag eftersökte precis en sådan här bok när jag var ung. När jag var tonåring letade jag inte efter svar, jag letade bara efter någon som kände som jag. Jag visste vad jag ville skriva eftersom att det jag ville skriva var just det jag själv hade saknat, inte bara en i mängden av alla tonårshistorier. Jag ville leka med könsrollerna i boken, utan att skriva någon på näsan. De playar till exempel varandra lika mycket. Det är han som faller ner och gråter på golvet på festen, utan att det görs till en stor grej. Alla karaktärerna är svaga och gråter ibland. Jag ville inte skriva fram en hård, cool tjej som bara kör på. Ingen är sådan, även coola tjejer gråter i hörn.

Sally Wahlstedt


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...