Majgull

Majgull Axelsson – Jag heter inte Miriam
Utgivare: Brombergs

Hon heter inte Miriam, hon heter Malika. I Majgull Axelssons nya roman byter en romsk kvinna identitet och får stanna i Sverige av misstag. I år uppmärksammas romernas mörka historia runt om i Sverige, inte minst i skönlitteraturen.

I år släpptes Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Boken kom till som ett beställningsjobb av Arbetsmarknadsdepartementet och är en samling forskningsrapporter, arkivmaterial och vittnesmål från romer. Nästan samtidigt släppte Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam.

Romanen handlar precis som vitboken om övergrepp mot romer. I Jag heter inte Miriam möter vi en romsk kvinna som överlevt både Auschwitz och Ravensbrück, för att vid krigsslutet hamna först i Jönköping och slutligen i Nässjö. Miriam, eller Malika som hon egentligen heter, byter av en slump identitet med en judisk kvinna under flytten till Ravensbrück. Med sin nya identitet får hon stanna i Sverige, något som inte hade gått om de vetat att hon var rom. Det är det här romanen egentligen handlar om, rasismen mot romer som tar sitt uttryck inte bara i Tyskland utan i lika hög utsträckning i Sverige. Jag heter inte Miriam tar sin början på Miriams 85-års dag då hon, efter 68 år som Miriam, väljer att berätta sanningen om sin identitet för sitt vuxna barnbarn. Ingen känner till att hon egentligen är Malika, inte mannen hon var gift med i över 50 år och inte hennes son.

Miriam, som är väl medveten om rasismen mot romer i Tyskland, väljer att hålla tyst om sin verkliga identitet men får en chock när hon upptäcker att svenskarna, som skulle vara så snälla, är lika rasistiska som alla andra. Hon lever i Jönköping 1948 och upplever det som kommer att kallas för ”tattarkravallerna”, som var ett rasistiskt angrepp på den lokala romska befolkningen där flertalet människor skadades, fick sina hem förstörda och tvingades fly. Romanen varvar dåtid med nutid när den berättar om Miriams tid som Malika, koncentrationslägrena och tiden som nykommen flykting i Jönköping. Det är en viktig roman som tar upp många ”glömda” historiska berättelser så som t.ex. ”tattarkravallerna”, ”zigenarupproret” i Auschwitz och den diskriminering som romer har fått utstå och fortfarande får utstå.

Axelsson är en av Sveriges mest lästa och omtyckta författare och slog igenom när hon vann Augustpriset för romanen Aprilhäxan 1997. Jag heter inte Miriam är inte lika fängslande som hennes tidigare romaner men den får mig att fundera över rasism och vilja lära mig mer om romers historia. Efter att jag läst ut den så lyssnar jag på P3 dokumentär om ”tattarkravallerna” och jag laddar ner vitboken som pdf. Så man kan säga att Axelsson lyckats med syftet med sin roman; att ta upp ett viktigt och i historien åsidosatt ämne som är högst aktuellt och relevant i dagens samhälle.

Malin Reimerthi


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...