I år har jag sett 241 av 241 filmer (alla!) som har gått upp på svenska biografer (kolla in vilka det är i detta paket, som jag har sammanställt med hjälp av filmtipset.se). För att en film ska vara kvalificerad att få vara med så måste den ha gått upp på svenska biografer under 2013.

50. Frankenweenie, 49. We Steal Secrets: The Story of WikiLeaks, 48. Paradis: Hopp, 47. Mig äger ingen, 46. Anchorman 2 , 45. Belleville Baby, 44. No, 43. Min iranska familj, 42. Den store Gatsby, 41. Paradis: Kärlek

40. Victor och Josefine, 39. Thor: The Dark World, 38. The Way Way Back, 37. Förtroligheten, 36. Stoker, 35. Dom andra, 34. The Company You Keep, 33. Jag kallas Ernesto, 32. Spring Breakers, 31. Lincoln

30. Beasts of the Southen Wild, 29. Philomena, 28. Gloria, 27. Stories We Tell, 26. Syster, 25. Cloud Atlas, 24. Faro, 23. Before Midnight, 22. Prisoners, 21. Hannah Arendt

20. The Place Beyond the Pines, 19. Den gröna cykeln, 18. Django Unchained, 17. The Master, 16. Jakten, 15. You’re Next, 14. 12 Years a Slave, 13. Efter revolutionen, 12. Post Tenebras Lux, 11. Paradis: Tro

never good night

»Vi är bäst!«
Det finns ett uttryck som lyder, ungefär, ”om du inte är vänster när du är ung då har du inget hjärta och om du inte är höger när du blir äldre så har du ingen hjärna”. Det är en dålig levnadsdevis, påhittad av konservativa människor som har skuldkänslor för att de slutat bry sig om andra till fördel för sig själva och sina bankkonton. Vi är bäst! gör sitt bästa, och lyckas på alla plan, för att påminna dessa vilseledda människor, och alla andra, om ungdomens omvälvande drömmar om en bättre värld och ett bättre liv. Vi är bäst! är en film att ta med hela världen på!

Läs hela recensionen här.

Lore

»Lore«
Lore är en involverande upplevelse som vågar visa en sida av andra världskriget som sällan visas på film. Filmens mod skapar förståelse för nazitysklands inverkan på sina invånare samtidigt som den kritiserar och fördömer den förhatliga ideologin på intelligenta och träffande sätt.

Läs hela recensionen här.

Frances Ha 2

»Frances Ha«
Frances Ha är ett kärleksbrev till franska nya vågen och Woody Allen, en film som med varje bildruta visar att den är gjord av folk som älskar bra film. Men filmen är mer än en hyllning till filmer som Jules och Jim och Manhattan, den kan också stå på helt egna ben som en modern prick över i:et i indiefilm.

Läs hela recensionen här
.
blue is love

»Blå är den varmaste färgen«
Blå är den varmaste färgen är en modig film som tacklar sina ämnen med total självsäkerhet, filmen briljerar på alla plan och ger varje åskådare en oförglömlig upplevelse som tilltalar både hjärnan och hjärtat.

Läs hela recensionen här.

lucia

»Smärtgränsen«
Smärtgränsen borde visas på alla skolor i världen, som utgångspunkt för diskussioner om varför personer mobbas eller mobbar och vad man kan göra för att bäst förhindra att sådana situationer uppstår.

Läs hela recensionen här.

Turin horse

»Turinhästen«
Turinhästens handling är monumentalt, på gränsen till olidligt, långsam och minimalistisk. Med vad som kan beskrivas som en militant anti-Hollywoodiansk estetik så får vi följa en fattig bonde, hans dotter och deras häst i en ödslig och ödesmättad landsbygd där vinden piskar dem mot undergången. Att skala och äta den heta potatis som är parets dagliga föda blir till en uppgift som känns lika svårklarad som att bestiga Mount Everest eller skapa ett jämställt och rättvist samhälle i en kapitalistisk värld.

Läs hela recensionen här.

horse of god

»Guds hästar«
Hjärtat slits ut när vi i denna film får följa två bröder, från barndom till vuxenliv, i en slumförort till Casablanca. Men det är inte bara känslor det finns gott om i denna film, Guds hästar ger oss också en analytisk och djuplodande bild av varför människor tyr sig till extremistiska religionsyttringar och, i dessas namn, väljer att skada sig själva och andra.

Läs hela recensionen här.

fiveoutoffive

»Bakom stängda dörrar«
Bakom stängda dörrar berättar om berättande på lekfulla och spännande sätt i en film som skruvar sig likt snabbt och snyggt som en Rubiks kub i en mästares händer.

Läs hela recensionen här.

back in school

»Återträffen«
Återträffen är full av metalager men är ändå glasklar. Filmens attack mot mobbare, utfrysning och maktstrukturer har många vassa uddar som vrids om både en och 23 gånger. Filmen är lekfullt underhållande samtidigt som den är analytiskt mångfacetterad.

Läs hela recensionen här.

GRAVITY

»Gravity«
Vackert så att det förslår! Så tänker jag om nästan varje bildruta av Gravity. Med vyer och visualisering som får dig att tappa andan och ett narrativ som är lika delar episkt och jordnära så skapar filmen en känsla av genuin förundran.

Läs hela recensionen här.

Martin Memet Könick
Följ Martin på twitter


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...