Nordisk Panorama

Nordisk Panorama / Malmö
20 september – 25 september 2013

Nu är Nordisk Panorama över för det här året. Det var en intressant festival med många fantastiska filmer. Här recenserar vi två av de avslutande dagarnas filmer och presenterar festivalens vinnare. Vi på Konstpretton välkomnar tillbaka festivalen nästa år och tycker att det är jättekul att den har hittat sitt permanenta hem i Malmö.

Kortfilmsvinnare: On Suffocation (en Konstpretton-favorit, vi visade retrospektiv med filmens regissör Jenifer Malmqvist i våras).
Utdrag ur juryns motivering: ”…managing, without dialogue or music, to create a perfectly balanced film, in which nothing is missing or redundant.”

Vinnare för bästa dokumentär: The Act Of Killing (en fantastiskt skrämmande film om statssankionerade mördare och deras totala avsaknad av ånger).
Utdrag ur juryns motivering: ”…a unique achievement in the landscape of non-fiction filmmaking, a crucial work which shines a light where there had been only darkness and deceit, at the same time as it forges a new path in documentary for future filmmakers to explore.”

Vinnare för nästa nya röst: A World Not Ours
Utdrag ur juryns motivering: ”The film deals with an important question, that is, which effect it has on people not to have a country to belong to. The answer is disheartening, but the film is not. When the art of cinema is greatest, it makes us look at the world anew. And this renewed perspective is a prerequisite for real change.”

För att se de olika juryns fulla omdömen så surfa in på Nordisk Panorama hemsida här.

Angela <3

Fredrik Lundgren recenserar två av festivalens sista dagars filmer:

Free Angela and All Political Prisoners

Angela Davis är, jämte Martin Luther King och Malcolm X, en av de allra mest berömda representanterna för den amerikanska medborgarrättsrörelsen, och för dess militanta del med Svarta pantrarna i spetsen har hon varit en galjonsfigur i paritet med Huey P. Newton och Bobby Seale. Hon var kommunisten och filosofiprofessorn som hamnade på FBI:s lista över landets mest eftersökta personer och vars rättegång triggade solidaritetsmanifestationer över hela världen. Här i Sverige besjöngs hon av proggartisten Turid i ”Visa om imperialismens taktik”.

Shola Lynch tar i sin dokumentär Free Angela and All Political Prisoners ett helhetsgrepp på Davis liv fram till frikännandet och blandar högintressant arkivmaterial med nutida intervjuer, både med Angela själv och med andra som var involverade vid tidpunkten. Till en början lyckas hon också förena skildringar av Davis liv med den radikala tidsandan och dess olika revolutionära uttryck, där iscensättningar fyller i luckor som inte täcks av arkivbilder. Det är en period i USA:s historia som har belysts hur många gånger som helst, men som ändå alltid är intressant att återvända till.

Ungefär halvvägs in i filmen skiftar dock fokus en smula och Lynch siktar in sig på Davis flykt undan ”rättvisan”. Det är förstås en spännande historia i sig, men den politiska udd som ger filmens första halva dess nerv försvinner lite grann på vägen. Vid tidpunkten för arresteringen landar vi i en ganska ordinär skildring av en rättegång, och försöken att göra den spännande faller ganska platt om en är någorlunda påläst och vet hur utfallet blev. Dock är intervjuerna med den alltjämt briljanta Davis genomgående värda att vänta på, och Free Angela and All Political Prisoners är definitivt sevärd för den som intresserar sig 60- och 70-talets afroamerikanska kamp.

Doaa… Aziza

I samarbete med nyss avslutade Malmö Arab Film Festival visar Nordisk Panorama Saad Hendawis dokumentär Doaa… Aziza som följer två kvinnor vars livsöden vävs ihop genom deras arbete på en tv-station. Den ena är uppväxt i Frankrike men flyttar till hemlandet Egypten, medan den andra vantrivs i Egypten och flyttar till just Frankrike. Under flera års tid berättar Doaa och Aziza om sin syn på livet och de drömmar som aldrig tycks förverkligas oavsett var de befinner sig.

Dokumentären är väldigt konventionellt filmad och består till största delen av enkelt filmade intervjuer. Detta grepp hade kunnat fungera om det inte vore för att grundberättelserna egentligen inte är tillräckligt intressanta för att bära upp filmen på egen hand. Problematiken med att dubbla kulturella tillhörigheter kan skapa svårigheter för identitetsskapande är förvisso alltid aktuell, men det är också ett ämne som har behandlats många gånger och med bättre resultat.

Visst ligger det något varmt humanistiskt i tanken att vem som helst kan bli föremål för en dokumentär, men med tanke på att Hendawi har filmat sedan 2005 är det förvånande att vi inte får komma huvudpersonerna närmre in på livet. Vid många tillfällen går det inte djupare än ganska vardagligt funderande även om vissa scener är riktigt starka. Dessa hade dock behövt vara fler för att Doaa… Aziza skulle bli en film som etsar sig fast i minnet.

Fredrik Lundgren & Martin Memet Könick
Följ Martin på twitter


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...