Foto: Fredrik Lundgren.
För några veckor sedan uppträdde Mohlavyr i samband med ett poetry slam på Moriska Paviljongen. Detta var det andra stoppet på en turné som började i Varberg och slutade på Fusion Festival i Lärz. Konstprettons Fredrik följde med turnébussen som reporter/groupie/fripassagerare/fotograf.
Ulrika Mohlin är namnet som döljer sig bakom Mohlavyr, och till den här turnén har hon med sig en splitterny sättning med Simon Nyberg på gitarr, Robin Mossberg på bas och Isac Cronholm på trummor. Under den inledande spelningen i Varberg fick de samsas med EM-kvartsfinalen mellan England och Italien (och lyckades ändå vinna publikens uppmärksamhet), men på Moriska Paviljongen finns ingen fotboll som stör. Trots tidspress lyckas bandet leverera på ett imponerande sätt, särskilt med tanke på att de bara har repat ihop under en helg inför turnén.
Med på turnén finns en låda full med exemplar av skivan Fish in Trees, som är Mohlavyrs första fullängdare.
– Jag ser skivan som en presentation av Mohlavyr, säger Ulrika. Musiken går i den akustiska, alternativpopgenren och temat är verklighet som möter fantasin. Därför har både text och musik fått en surrealistisk men också underfundig ton.
Surrealistisk är också den turnébuss som snickrats ihop av chauffören och DIY-gurun Axel Nyström. Utöver en instrumentpanel i trä och färgglad disco/julgransbelysning finns stolar som kan flyttas runt för att maximera packningsytan, vilket kommer väl till pass när vi – efter spelningen på Moriska Paviljongen – snabbt stuvar in oss för att hinna med färjan i Trelleborg. På vägen hinner man med att diskutera kvällens konsert, äta falafel och spela en omgång kinaschack.
Att som 24-åring vara ute på turné med ett färskt debutalbum i bagaget är få förunnat, och i Ulrikas fall blir det extra imponerande med tanke på att hon började med musiken relativt sent.
– Mitt låtskrivande började när jag var 18 och gick sista året på gymnasiet. Jag hade alltid känt en dragning till musik och varit nyfiken på att skriva eget, men jag hade helt enkelt inte modet – förrän jag träffade en vän som skrev låtar dagligen och fick det att verka så enkelt. Genom honom fick jag självförtroendet, och efter att jag skrev min första låt en nyårsafton var jag fast.
På färjan i Trelleborg hittar vi ett undangömt skrymsle vid en trappa. Detta fungerar förvånansvärt bra som sovplats medan båten för oss mot Rostock, dit vi anländer tidigt på morgonen. Nästa hållplats för turnén är Berlin, och på vägen sysselsätter vi oss bl.a. med allsång till trallpunk – delvis för att hålla Axel vaken vid ratten. Vid ett stopp längs autobahn plockar Ulrika och Axel fram en låda kritor och ger turnébussen utsmyckning inför ett gäng förtjusta tyska pensionärer (som dock först oroligt frågar om det är vår minibuss). Detta infall är förklarligt när man har i åtanke att Ulrika Mohlin utöver musiken även är aktiv som konstnär – med skivan Fish in Trees följer t.ex. en booklet med fotografier av tio målningar, en till varje låt.
– Musicerandet och konstnärskapet är de två beståndsdelar som utgör mitt artistskap. För mig är musik konst, likväl som konsten kan vara de texter jag skriver, målningar, musikvideor, skivomslag och affischer… För mig är konst ett uttrycksmedel som kan te sig i alla möjliga former. Min första demo, som jag gjorde som projektarbete på gymnasiets estetiska program, kom med tillhörande målningar och hette Art is Music, Music is Art – och det är ett koncept som jag fortfarande arbetar efter.
När vi når Berlin letar vi oss fram till Wombats Hostel, där bandet ska göra en spelning och i gengäld få två gratisnätter på vandrarhemmet. En eftermiddagslur hinns med innan det är dags att ta sig an konserten, som sker i baren på våningen längst upp. Inramningen gör det hela till mer av en traditionell pubspelning – med allt vad det innebär – än vad som var fallet på Moriska Paviljongen kvällen innan. Mohlavyr lyckas dock få en hel del törstiga backpackers att stanna hela spelningen, vilket är ett gott betyg med tanke på de cirka tre miljarder andra evenemang som Berlin erbjuder en vanlig tisdagskväll.
Utöver låtar från Fish in Trees framför Mohlavyr även den nyskrivna ”Farfar”, som är hennes första låt på svenska. Enligt Ulrika är det först nu hon känner sig tillräckligt självsäker för att våga sjunga på svenska – och med tanke på hur ”Farfar” låter får vi hoppas att det kommer fler låtar på modersmålet framöver.
Dagen efter erbjuder det späckade turnéschemat ett andningshål, och med instrumenten säkert lagrade på vandrarhemmets rum bär det av till Förintelsemonumentet vid Brandenburger Tor. Framåt eftermiddagen är det sedan dags att bege sig till restaurangen/puben Soupanova i Prenzlauer Berg, där kvällens spelning ska äga rum.
På Soupanova gör sig dock fotbolls-EM återigen påmint. Mohlavyr ska spela efter semifinalen mellan Spanien och Portugal, men eftersom matchen går till förlängning och sedermera straffar har klockan hunnit bli ganska mycket när det är dags att äntra scenen, vilket gör att en hel del besökare hinner droppa av. En av de som stannar är Lupe, som bor på Wombats Hostel och nu har följt med för sin andra raka konsert. Därmed kan Mohlavyr räkna in sitt (förmodligen) första spanska fan, och Lupe har redan hunnit skaffa sig en favoritlåt: hon applåderar förtjust när de första ackorden till ”My Walk” slås an.
Just låten ”My Walk” ska förses med en musikvideo, vilket är ännu ett medium där Ulrika Mohlin kan kombinera konst och musik.
– När jag gick på Örebro fria konstskola både målade jag och sysslade med musik, och jag började också göra en hel del musikvideor. Jag fick mersmak för det, och jag jobbar fortfarande mycket med musikvideor.
Musikvideon till ”My Walk” är tänkt att bli interaktiv; Ulrika vill att folk ska filma sina egna promenader och skicka in dem. Dessa filmklipp ska sedan sättas ihop i ett kollage som är tänkt att presenteras vid Örebro-festivalen Live at Heart 6-8 september. Om någon av Konstprettons läsare är sugen på att delta finns mer information på walkyourregularwalk.com. Sista datum för inskickning är fjärde augusti.
På Soupanova-spelningen befinner sig också Ulrikas vän Flavia Faas, som hon lärde känna under en tidigare Berlin-vistelse. Efter ett tag bjuds Flavia upp på scenen för att delta i konserten, och Mohlavyrs Berlinvistelse avslutas med att Ulrika och Flavia som extranummer framför en finstämd duettversion av Erika Stuckys ”Tipsy”.
På torsdagen är det dags att bryta upp från Wombats och bege sig mot turnéns slut- och höjdpunkt: en konsert på Fusion Festival, som är beläget på en gammal rysk militärbas i Lärz och lockar runt 50 000 besökare. Detta sker dessvärre utan Konstpretton-medverkan, men en lyrisk Ulrika Mohlin beskriver i efterhand vistelsen på följande sätt:
– Konserten i Lärz var fantastisk! Vi fick jättefin respons från publiken som både dansade och sjöng med i låtarna. Både bandet och jag blev utöver detta helt överrumplade över hur hela festivalen var arrangerad och hur den såg ut! Eftersom festivalen äger marken där den äger rum har de haft möjlighet att bygga upp egna scener och utformat dem som fiskgap, drakar och andra sjödjur. De flesta scenerna var byggda i trä och till och med mixerbåsen var fantastiskt byggda!
– Det fanns också mycket utrymme åt konst och på kvällarna bjöds det på shower av bland annat robotar! Man fick se ett rockband av enbart robotar som spelade på instrumenten själva, och på en annan show fanns ett mänskligt band som skapade musik av ljudet från eldkastare. Mitt i natten möttes också festivalbesökarna av ett robotmonster som sprutade eld ur näsborrarna – och inget skyddsnät runt det, inte… I övrigt var det väldigt rent och städat på festivalen eftersom festivalbesökarna själva hade möjlighet att tjäna 10 euro om de samlade ihop skräp och lämnade in det. Bra koncept! På festivalen var det enbart vegetarisk mat och ingen kommersiell försäljning eller reklam fanns någonstans. Ryktet om Fusion Festival ska spridas mun till mun!
Onekligen en värdig avslutning på turnén, men Mohlavyrs resa lär inte vara slut där. Fler konserter väntar i sommar, och därefter lär det skrivas nya låtar och målas nya tavlor i en salig blandning – för musik är ju konst, och konst musik.
Mohlavyrs hemsida: mohlavyr.com
Flavia Faas hemsida: cavia.nu
Fredrik Lundgren
