Källan – Underhållande känga i patriarkatets röv

Källan / SF Bio, Kino Lund
Premiär 13 juli 2012
Distributör: Folkets Bio

Källan har det mesta man kan önska sig: Ett fantastiskt foto. Helgjutna skådespelarinsatser. Teman och ämnen som är både viktiga och nödvändiga att diskutera. Narrativ som är både underhållande och intelligent. Den är helt enkelt en fantastisk film som är full av feministiska förkämpar som slåss hårdare och smartare än alla sommarens superhjältar tillsammans.

Vi hamnar mitt i vardagslivet i en liten by någonstans i gränslandet mellan Afrika och Mellanöstern. Mitt i ett patriarkalt samhälle där traditioner regerar, äckliga sådana som strippar kvinnor på rätten att leva egna liv. Istället gifts de bort som barn, till män som ofta är betydligt äldre, och tvingas in i ett alltför tidigt vuxenliv.

Till skillnad från männen i filmen, som mest sitter och diskuterar ”viktiga” saker och dricker te, så får kvinnorna jobba hårt varje dag. En av deras mer energikrävande sysslor är att hämta vatten från en källa i otillgänglig terräng. Ledda av den, i relation till sin omgivning, välutbildade Leila, som genom giftermål är ny i byn, startar kvinnorna en strejk. Det blir inget mer sex för männen förrän de fixar rinnande vatten eller hjälper till att hämta det.

Källans främsta förtjänst är att den diskuterar problemet med det patriarkala samhället, som dominerar världen sett från ett makroperspektiv, genom att använda sig av ett mikroperspektiv. På detta sätt skapar filmen en känslomässigt sympatisk berättelse som kritiserar patriarkala mekanismer på vår planet som helhet, samtidigt som den ger publiken en underhållande historia om specifika händelser och skeenden som det är lätt att involvera sig i och känna empati med.

Filmens rollfigurer är genomgående väldigt mänskliga, här finns inga personer som är enbart goda eller onda. Det hade varit lätt för filmen att göra kvinnorna helt goda och männen helt onda, men positivt nog så aktar den sig för sådana svartvita förklaringar. Istället skyller den, men en analytiskt intressant kritik, orättvisa förhållanden på brist av kunskap och utbildning samt makthierarkier som uppstått av olika orsaker som, till exempel, religion och tradition.

Källan är en känga rakt upp i det förlegade patriarkatets räliga (äckliga på skånska) röv. Filmen är full av hopp som manar till kamp, ett realistiskt hopp som undviker den filmiska fälla som invaggar åskådaren i en tro att ”allt ordnar sig, precis som i filmen”. För även om upplösningen går i dur så är den bitterljuv, på det allra finaste sättet. Det sätt som skapar en ilska som gör att publiken vill ta med sin empati och sympati, ut ur biograferna, och göra något åt orättvisorna i den verkliga världen. En av årets hittills bästa filmer, se den.

Martin Memet Könick