Konstpretton kommer att vara på plats för att täcka Hultsfredsfestivalen. Vi ser fram emot tre dagar av pop, musikkärlek och dans, dans, dans. Här är de tio spelningar vi tycker det är värt att uppmärksamma lite extra.
10. M83
Det känns sjukt att kalla M83 veteraner, speciellt med tanke på att varje skiva låter som ett band som vill ta vara på sin sista chans att bli hörda. Andra band stagnerar och är belåtna med ett prövat sound, M83 är bara intresserade av att låta som de vill just nu. Och hur bandet vill låta ligger nästan alltid i nivå med den rådande zeitgeisten, slump eller precist planerade karriärsdrag? Vem orkar fundera på det när det alltid låter så bra.
Lördag, 01.30, Blåa scenen
9. French Films
Kan man ha ett bättre namn än finska French Films? Nej, det för genast tankarna till världens bästa filmland och regissörer som Godard, Truffaut, Renoir, Carné, Resnais, tja, jag skulle kunna lägga på namn tills texten blir en (tråkigt experimentell) roman. Kan bandet backa upp namnet med sin musik? Singeln ”Pretty in Decadence” spelar åtminstone jag varje gång jag spelar skivor på indieklubbar.
Torsdag, 14.30, Gula scenen
8. Justice
Fransmän med galet uttryck gör galet NU musik. Haters kan hata men detta är 2012, med alla dess skavanker och ljusglimtar. Om tre år kanske ingen bryr sig men vem bryr sig då detta är här och nu, en melting pot av influenser galet sammansatta till en helhet som låter modernare än kylskåpet då det introducerades 1915. ”AUDIO, VIDEO, DISCO”. – behöver man mer av livet?
Torsdag, 00.00, Gröna scenen
7. Bat for Lashes
En av världens tuffaste människor är Natasha Khan a.k.a Bat for Lashes. Man kan kalla det folk, man kan kalla det folktronica, man kan kalla det folkligt (nej okej, kanske inte i denna värld men i en perfekt, eller åtminstone bättre, sådan). Men vad jag tror man kommer att kalla Bat for Lashes spelning på väg hem från Hultsfred är en av festivalens mest egensinnigt monumentala spelningar.
Lördag, 18.00, Blåa scenen
6. Azure Blue
Årets snyggast låtande svenska hyllning till Trembling Blue Stars och alla som någonsin dyrkat Sarah Records (sadly, alldeles för få). Subtilt vackert med mångbottnade låtkonstruktioner som är simpla på ytan men har ett avgrundsdjupt känsloregister om man verkligen lyssnar.
Lördag, 00.00, Gula scenen
5. Marina and the Diamonds
Marina blandar sina indierötter med slickt modern discopop, operaförnimmande sång och hiphopattityd för att skapa en musik som låter unikt egen samtidigt som den påminner om varje tuggummigothpophit som spelats i radion sedan 1982.
Lördag, 16.30, Gröna scenen
4. Icona Pop
Postmodern och direktträffande indiefest är exakt vad som bjuds när Icona Pop spelar live. Senast Konstpretton såg dem hade de utvecklat sitt scenspråk något enormt, på väldigt kort tid. Jag kan bara drömma om vad de kommer att göra med en festivalpublik. Det räcker med att de går ut och spelar ”Manners”, ”Nights like these” och ”I Love It” och de kommer göra en spelning som det kommer talas om i åratal. En av festivalens sista bokningar är också en av deras bästa, detta kan bli bandets stora genombrott. Om du missar är du fyrkant, så är det bara.
Lördag, 20.00, Gula scenen
3. The Stone Roses
Detta kan bli världens sämsta eller världens bästa konsert. Allt beror på vilken dagsform Ian, Mani, Reni och John har (de är ju kända för att ha festat bort en spelning eller två). Jag brukar personligen ställa mig tveksam till återföreningar men när vi talar om band som Stone Roses så vill jag hoppas att det kan bli lika bra som alla de gånger jag sett dem spela live i mina drömmar. Om du inte går igång på nedan låt så vettifan om du gillar musik (blink, blink).
Torsdag, 21.30, Gröna scenen
2. The Cure
The Cure är mästarna av mörkerpop. The Cure är botemedlet mot allt som är fel med musik. The Cure är allt vad jag vill ha. The Cure är lika bra som du alltid trott. The Cure är ett av världens bästa band, någonsin, forever and ever!
Fredag, 00.45, Gröna scenen
1. Sleep Party People
Tittar ni på tv-serien Portlandia? Om inte så ha ni många fina timmar framför er men om ni gör det kommer ni säkert ihåg avsnittet Cat Nap (säsong 2, avsnitt 6), i vilket ett mediokert indieband blir tokhypade och hipsterhäftiga på grund av att de gimmickaktigt tar med en katt i bandet. Roligt och träffande angående vad som får band idag att bli uppmärksammade. Man skulle kunna anklaga Sleep Party People, på grund av deras förkärlek för att klä ut sig till kaniner på scen, för att använda sig av likartat grepp, men varför skulle man det när de backar upp sina roliga scenpersonas med att vara musikaliskt fantastiska live (läs Konstprettons 5 av 5-recension av deras Malmöspelning här). Sleep Party People spelar atmosfärisk dreampop med inslag av malande shoegaze och Sigur Rósisk episkhet som får mig att känna att jag aldrig vill att musiken ska stoppa, om världen börjar loopa som i Måndag hela veckan så gör det en dag när Sleep Party People spelar live.
Lördag, 18.00, Gula scenen
Martin Memet Könick
