Prometheus – Visuell konst och spektakulär underhållning för alla som älskar film

Prometheus / SF Bio
Premiär 1 juni 2012

Prometheus levererar på alla plan. Filmen har samma mörka stämning som Ridley Scotts Alien, filmen relaterar till Alienserien på fantastiska sätt och är, framförallt, så snygg att jag nästan drabbas av Stendahlsyndromet.

Givetvis kommer jag inte spoila några detaljer om handlingen men folk som har oroat sig för att filmen inte är en Alienprequel kan stilla sina sinnen, det är den. Och filmen är faktiskt allt man har önskat sig, i alla fall allt jag har önskat mig. Att sådana här stora filmer lever upp till förväntningarna är sällsynt men plötsligt så händer det. Jag satt med ett barnsligt belåtet leende från första till sista utomjordiskt vackra bildruta.

Om inte 3D-skeptiker blir övertygade att den extra dimensionen kan berika en film när man ser detta bildmässiga mästerverk så vet jag inte vad som skulle behövas. Prometheus använder tekniken på det kanske bästa sättet någonsin. Effekterna är en inkorporerad del av bildspråket, ett språk som använder sig av olika perspektiv för att skapa både personliga och episkt svepande synvinklar av framtiden och andra himlakroppar.

De första minuterna sätter stämningen för hela filmen och när ordet ”PROMETHEUS” uppenbarar sig på skärmen är man redan helt försänkt i en historia som eggar alla sinnen. Det finns inga döda stunder eller onödiga utlägg, bara sann cinematisk eufori som glädjefullt uppvisar allt som är underbart med film.

Scotts regi är otroligt smart, precis som hela den långa marknadsföringen av filmen har varit. Det finns öppningar för fler filmer samtidigt som det skulle vara mer än tillräckligt om det aldrig gjordes någon mer film försatt i Alienuniversumet.

Noomi Rapace fungerar bra som hjältinna men det är Michael Fassbender som stjäl showen och levererar en fantastisk insats som en rollfigur som får en att tänka på både Alien och Blade Runner (som är nästa klassiker som Scott ska göra uppföljare till).

I andra roller gör Charlize Theron, Idris Elba och Guy Pearce karaktärer som får oss att bry sig om inte bara filmens visuella virtuositet utan också dess tematik och spekulerande om livets mening. Prometheus tar upp frågor om människans plats i universum och vad det betyder att vara, eller inte vara, människa på ett tänkvärt sätt.

Prometheus är en film som samtidigt är ett konstverk och en dekadent underhållande Hollywoodfilm. Filmens science fiction filosoferar om frågor som människan ställt sig sedan homo sapiens gryning samtidigt som den försätter oss i ett eskapistiskt spänningstillstånd med skräckguldkant. Helt enkelt en film man inte får missa.

Martin Memet Könick