Foto: Sofia Nilsson.

Cecilia Sering – Synfält / Galleri Rostrum
14 april – 6 maj 2012

Cecilia Serings kameralins rör sig bland de vardagliga tingen och fångar upp detaljer som vi oftast annars endast passerar förbi. Sering är utbildad på konstakademin i Oslo och Köpenhamn och just nu ställs hennes bilder ut i utställningen Synfält på Galleri Rostrum i Malmö.

Utställningen Synfält omfattar ett antal fotografier som alla är tagna på olika ställen och olika vinklar i ett och samma hus på gamla Väster i Malmö. Huset ifråga är från 1800-talet och verkar utifrån bilderna vara en plats full av karaktär och autentiska detaljer. De flesta av bilderna hänger i par och skildrar två vinklar från samma utgångspunkt, men med en viss perspektivförskjutning som skiljer dem ifrån varandra.

Den här typen av förskjutning förvirrar ögat på flera sätt. Det är små och subtila förändringar som väcker uppmärksamhet och en känsla av att något inte riktigt stämmer i bilderna. Ett exempel är två bilder tagna genom ett fönster ut mot en gård. Kompositionen är liknande i båda bilderna men något har förflyttats i motivet, genom att studera bilderna närmare så inser man att de är tagna genom två nästan identiska fönster som sitter bredvid varandra vilket är anledningen till att perspektivet blivit förskjutet. En annan vacker detalj med dessa bilder är hur det ser ut som om det lagts på någon form av filter när det i själva verket är smutsen på fönsterglasen som skapar effekten.

Om jag inte hade fått det förklarat från fotografen så hade jag inte trott att samtliga bilder blivit tagna i samma hus då de besitter så olika typer av känslor och uttryck. Alla bilder är tagna med väldigt lång exponeringstid och har en poetisk karaktär men bilderna från källaren känns exempelvis mycket annorlunda från de som tagits högre upp i byggnaden. När man går genom utställningen så känns det som att man klättrar uppåt och därmed får uppleva fastighetens olika rum och ljusskiftningar.

Ett annat intressant bildpar är två fotografier tagna av två olika källartrappor. Bilderna har hängts så att det känns som om det skulle kunna vara samma trappa som spegelvänts men även i detta fall är det två olika objekt som påminner om varandra. De båda känns reserverade, låsta och hemliga och spindelväv skvallrar om deras öde och bortglömda roller. Ännu en trappa i huset skildras i en annan bild men med en helt annan typ av uttryck, här sugs man nästan in i bilden istället och det känns nästan som att man står vid trappans slut och väntar på att någon ska komma ner från våningen ovanför.

Synfält lyckas fånga de bortglömda utrymmena som annars endast funkar som vardagliga passager som för oss vidare till de platser vi anser mer viktiga. Källarbilderna hör till två av de starkaste bilderna med sina spöklikt tomma rum och mäktiga stenväggar. Men trots det tunga mörkret finner kameralinsen ljusets alla nyanser och resultatet blir en komposition full av kontrast, djup och dimension.

Sofia Nilsson


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...