KONST: MALMÖ
Hawk and Sparrows / Värmlandsgatan 10
Mina Larsson på tatueringsstudion Hawk and Sparrows i Malmö har tatuerat i tre och ett halvt år. Hon är en driven, duktig och inspirerande person som får mig att vilja tatuera hela mina armar, om de var konst gjort av henne.
Efter den estetiska inriktningen med bild och form på gymnasiet ägnade hon sig åt drömmar, resande och säsongsarbete. Efter Komvux var hon plötsligt arbetslös, kanske skulle man ta upp den där tatueringsdrömmen igen?
Där och då bestämde hon sig, hon skulle hitta en tatueringsstudio som ville ta sig an henne. Nis Staack på One Floor Down gav Mina chansen. Från att ha varit en gymnasiedröm till en lärlingsplats öppnade hon till sist sin egen studio där tatueringsyrket är en möjlighet att kunna leva på sin konst och arbeta kreativt. Framöver kommer hennes stil bara bli mer och mer unik. Konstnärskapet utvecklas ständigt och hennes kunder kommer fortsätta att strömma in och hjälpa henne att bara bli skickligare.
Var det svårt att öppna en egen studio?
– När jag väl bestämt mig för att starta min egen studio så gick allting ganska fort. Cirka tre månader efter att jag lämnat One Floor Down hade jag hittat en liten lokal som jag renoverade och fick godkänd som tatueringsstudio. Vänner och familj ställde upp och hjälpte till med att få studion i ordning och i juli 2010 öppnades mitt Hawk and Sparrows Tattoo. Att öppna eget är det absolut bästa jag gjort. Det är en otroligt bra känsla och stor frihet att vara sin egen arbetsgivare.
Har du en speciell passion för konst och måleri, är tatuerandet ett utvecklande arbetssätt för det?
– Ja, det kan man säga att jag har. Jag har alltid ritat mycket, det har varit en stor del av mig enda sedan jag var liten. När folk frågade vad jag skulle bli som stor var svaret alltid konstnär. Eller clown eller djurskötare, haha. För mig brukar kreativiteten komma och gå, men kundernas uppdrag kan göra mig inspirerad igen. Där gör yrket som tatuerare perfekt. Jag gillar att utifrån min kunds tankar och önskemål rita en design som är helt unik både för mig och för kunden. Jag lär mig hela tiden att förmedla nya saker i bild eftersom motiven som kunderna önskar är väldigt varierande., jag har chans att rita sådant jag aldrig tidigare gjort eller skulle försökt mig på ens. Yrket kräver också väldigt mycket tid vilket gör att det blir mindre tid för min egen ”fria” konst.
Ritar du alltid tatueringarna själv, och hur ser du på färdiga designer?
– Det händer att kunder kommer in med färdiga designer som de vill ha men allt beror på bilden. Om det är en bra design av en konstnär, ändrar jag inget i den, konstnären kan sitt verk men trista kopior vill ingen ha, så om en sådan kommer in ritar jag såklart om den. Roligast är dock att rita något unikt, för en specifik kund.
Vad tycker du om att tatuera, vad är unikt och roligt?
– Det är en jättesvår fråga, en tatuering ska passa kunden, personligheten och det egna. Jag tycker om skuggor och djup, en dröm skulle vara att tatuera en hel rygg, kanske en påfågel med massor av färger, vackert och tilltalande. Oj, det finns så mycket jag skulle tycka om att tatuera.
Jag frågar om det finns någon drömtatuering eller en drömperson att tatuera. Mina funderar, hennes planer är många, men hemliga, men då temat på hennes kroppsmotiv är natur och djur kommer det fortsätta på det spåret. Då jag själv har fått se dessa vackra motiv förstår jag att hon gärna fortsätter på en den inslagna banan. Ett stort intresse är natur och skog, att njuta av det fria, det återspeglar hennes, snart fulla, arm. På frågan om hon vill tatuera någon speciell är svaret kort och gott ”mamma”, fast hon understryker att det aldrig lär hända.
Vilka konstiga historier har du hört när folk gör en tatuering?
– Folk öppnar sig ganska mycket när de bli tatuerade så många gånger kan det bli rätt djupa samtal vilket är trevligt tycker jag. Och visst, ibland händer det att både kunden och jag delar med oss av de sjukaste historierna. Haha! Just nu kan jag inte komma på nån historia som varit speciellt konstig dock…
Och sist men inte minst, hur ser du att tatueringskulturen i sig kommer att utvecklas? Till det bättre eller sämre?
– Både och. Till det bättre eftersom att det blir mer och mer accepterat att vara synligt tatuerad. Idag spelar det ingen roll om du är 18 eller 70 år gammal, vilken kultur/religion du tillhör eller om du är hårdrockare eller ballerina när du tatuerar dig. Folk har insett att tatuering är en konstform. Nackdelen är till viss del att det är många som tycker att det vore kul att lära sig att tatuera som väljer att göra det utan någon kunnig som lärare. Ibland kan det ju vara början på en schysst karriär men ofta slutar det med dåligt gjorda tatueringar som folk behöver hjälp att få fixade med till exempel en cover-up senare.
Efter att ha fått min intervju och sett alla bilder på hennes motiv blir jag sugen att ännu en gång boka en tid för ytterligare tatueringar. Om jag hade pengar, om jag hade en tid och om jag hade en ny idé skulle jag boka direkt. Nu ska jag googla, hitta idéer och snart, snart ska jag tatuera mig igen. Minas studio är inspirerande och hon är en dedikerad konstnär, vad mer kan man begära när man ska bära ett konstverk för resten av livet?
Sofia Landström
